tisdag 22 januari 2013

Jag blev av med en mobil och Antonio fick en

Idag har jag varit till Telenor i Igor och lämnat in min Iphone. Den har varit sönder länge nu. Har bara inte varit läge att lämna in den. Jag pluggade ju sjukt mycket teori inför körkortet på den. Sen var det jul och nyår och då ville jag ta bilder med den och skicka julhälsningar till vänner. Idag lämnade jag ifrån mig den och fick en låndemobil med glappa touch-knappar så jag har gett upp det där med att skriva sms. Jag kan på min höjd svara i telefonen. Om (notera att det kommer ett ”om”här) jag hinner dra pilen på den gamla touch-skärmen. Allt är ju glappt så den svarar inte. Får dra 100 ggr. Vad jag än ska göra får jag trycka och trycka. Sen orkar jag inte. Bär inte ens med mig den. Den ligger och irriterar mig på köksbordet.

Jag känner mig utlämnad och utanför. Jag får inte vara med i sociala medier. Jag har ingen aning om vad mina vänner gör och hur de mår. (facebook-status) ;)

Jag försökte få liv i min gamla mobil men den var stendöd. Då kom jag på den briljanta iden att ge den till Antonio. Han vet ju inte ens hur man använder sina leksakstelefoner. Det är en stationär telefon med lur och sladd. Han ba: Äh, ska jag koka soppa med den här. Hö hö.

Antonio har bara sett mobiler i sitt liv. Mamma har en, pappa har en, mormor har en, moster har en, alla mammans och pappans vänner har en. Givetvis ska han också ha en. Han fick då min gamla. Den jag hade innan jag bytte upp mig till en Iphone 4s. En Nokia 6111 Pink. Jag vet att glappet mellan en Nokia 6111 och en Iphone 4s är rätt så stort. Men Nokian fungerade bra. Jag kunde ringa från den och skriva sms utan att titta. Sen när jag skaffat Iphone så blev jag beroende. Jag sköter mitt liv från den. Mail, kartor, möten, sms, bilder, sms, samtal, ALLT. Så just nu känner jag att jag kommer missa väldigt mycket denna vecka.

Jag ska på en arbetsintervju idag. Om jag inte hittar dit jag ska, kan jag inte ta upp Iphonen och googla gatuvy så jag hittar. Nej, jag måste förbereda mig innan och leta karta på datorn och sen skriva ut den, vika ihop, och ta med i fickan.
 








5 kommentarer:

  1. Hej
    Varför har Antonio aldrig byxor på sig?

    SvaraRadera
  2. Jo det har han. Men vi har varmt hemma och många bilder är tagna sent på kvällen. Sen har han varit sjuk och spytt slem så då går han i blöja och lång tröja/nattlinne.
    Dock han har aldrig strumpor på sig. Bara korta stunder, sen åker dem av vettu;)

    SvaraRadera
  3. Bilden längst ner är ju helt underbar. Så härligt med gosiga bebislår. Det kan jag sakna otroligt mycket, nu när min son är 5 år och smal som en sticka haha :) Tycker att du verkar vara en jättebra mamma och jag gillar din inredningsstil :) Kram Anna

    SvaraRadera
  4. Anna: Han har de där väcken ovanför knäna. Det gör även att han går som en bebis. Jag brukar pussa på hans rumpa lår eller kinder tills han blir arg på mig. Måste passa på så jag inte ångrar att jag gjorde det för lite längre fram.

    SvaraRadera
  5. Han är ju bara föör söt! :) Är det ett födelsemärke han har på låret? Har han haft det hela tiden, eller dök det upp senare? Gosiga lår! :)

    SvaraRadera