onsdag 22 oktober 2014

Kopplat om sladdarna i kodlåsen

Som ni vet är jag ordförande för en bostadsrättsförening. Detta innebär dagligt arbete. Sköter om  68 lägenheter varav 16 är hyres.


Vi har blivit utsatta för sabotage i fredags efter kl 20:00. De var med säkerhet sönder kl 11:00 på lördagen. Kodlåsen till två av tre uppgångar fungerade ej som de skulle. Dörrarna upplåsta hela tiden och när man tryckte in koden låstes dörren. Jag har stått med instruktionsbok och försökt ändra detta men inget har fungerat. Har varit i kontakt med service för de som gör kodlåsen, men de hade aldrig hört talas om problemet.

Jag har undersökt alla kodlås och på alla kodlås finns märken på ena sidan. Kodlåsen är uppbrutna.
 
Det går hur lätt som helst att lyfta av kåpan från väggen och komma åt sladdarna. Jag vet inte hur sladdarna ska sitta, men om ni tittar på den gula klossen med start 19, så sitter den försjuten en enhet åt höger, därav den lilla piggen till vänster.

Idag var Swesafe här. Jag sa att kodlåsen måste vara omkopplade då inget har fungerat utifrån det som står i instruktionsboken. Mycket riktigt så var sladdarna omkopplade i kodlåsen vid två av entréerna. Vid den sista entrén är kodlåset uppbrutet men ej omkopplat. Kanske kom det någon som skrämde iväg den som gjort detta.
Eftersom jag inte hört av någon boende att någon ska ha sett någon myskor typ stå och bryta upp ett kodlås, antar jag att personen som gjort detta ev kan ha varit klädd i arbetskläder.
Jag har nu skrivit ihop lappar med denna text och bilder. Jag kommer sätta upp dessa lappar idag och hoppas få in tips.
Kostnaderna för att få allt fixat är enorma.=(
 
 
 
Har ni någonsin hört något likande? Varken Bewator som gör kodlåsen, eller Swesafe har hört talas om detta tidigare. Varför kopplar någon kunnig om sladdarna i kodlåset för att dörren ska stå öppen? Är det någon ny grej? Ungdomar? En liga? Ett bus? Planerat?
Vad jag vet har inget blivit stulet från någons uteplats sedan i fredags (idag är det onsdag). Men jag får se om styrelsen får in några samtal efter jag satt upp lapparna. Jag vädjar till de boende att informera föreningen om något blivit stulet, om någon ryckt i handtaget eller om de sett något.
 



Ett sovandes barn är ju bland det finaste

Jag är fullt medveten om att min uppdatering är lika stor som chansen att vinna på Lotto med joker.
Det är skolan, styrelsen, och tiden att försöka hinna med att umgås med min familj som gör att tiden vid datorn inte blir av.

Idag pluggar jag hemma. Håller på med ett projektarbete. Är klar med det för idag och skall strax sätta igång med matematiken.

Imorse när jag skulle väcka Antonio så kunde jag inte sluta stirra på honom. Gick och hämtade kameran. Så här delar jag med mig av bilder på när ett barn vaknar upp på morgonen. Jag tycker att det ser så vackert, oskuldsfullt och fridfullt ut när ett barn sover. De är så avslappnade och fina.






Jag vill att ni tittar på de här bilderna. Man ser ett barn som mår bra. Som känner sig säker och trygg. Ett barn som har otroligt bra föräldrar. Ett barn som ofta är glad. Ett barn som får tycka och tänka som hen vill. Ett litet barn som inte kan försvara sig. Skulle du någonsin kunna höja din hand och göra illa detta barn? ALDRIG! Eller hur?

Ibland, av misstag ser jag så hemska klipp som folk delar på facebook. Klippen handlar om barn som far illa. Barn som får ta emot slag och gråter och skriker. Den ända tryggheten är föräldern som slår. Barnet kan inte försvara sig, bara ta emot. Vad barnet än gör så är det "fel". Gråter  barnet är det fel, sträcker barnet ut armarna är det fel. Allt förtjänar mer slag.

Jag mår så otroligt dåligt över sånt här. Såna filmer kan jag inte glömma. De spelas upp i mitt huvud om och om igen. Senast nu i veckan såg jag ett klipp om en mamma som sänkt ner sitt barn i en tunna med det jag uppfattar det som, kallt vatten. Hon slår barnet och barnet bara gråter. Det är så hemskt. Jag går inte in på fler detaljer. Dessa bilder ser jag i mitt huvud varje dag nu.  Det jag undrar så mycket över är: VEM FILMAR? Varför går inte personen som filmar in och avbryter. Om mamman är psykiskt sjuk och behöver hjälp, så måste även den som filmar vara sjuk. Varför går man inte in och stoppar en så grov barnmisshandel?


Kan vi göra någonting?
Jag som person kan inte göra något åt händelsen jag såg på facebook. Däremot har jag googlat upp fakta för att veta vad jag ska göra om jag misstänker att ett barn far illa.

På socialstyrelsens hemsida står det:
Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten. Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga ska genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet misstänker att ett barn far illa.

Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska det i regel anmälas till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Det finns inga formella krav på anmälan, men du som är anmälningsskyldig bör göra din anmälan skriftligt.

Om du är osäker på om situationen är sådan att en anmälan ska göras kan du diskutera situationen med socialtjänsten utan att avslöja barnets identitet. Om du däremot berättar vilket barn det gäller så kan socialtjänsten behöva hantera samtalet som en anmälan.

Kontakta oss
socialstyrelsen@socialstyrelsen.se
 
 

onsdag 8 oktober 2014

Modellarbete i verksta´n

Som en liten "paus" från matematik och rapportskrivning, så hade alla elever på programmet fått i uppgift att göra en modell i verkstaden. Lära känna maskinerna och lokalen. Vi har nån vecka till på oss, men jag vill bara bli klar och kunna få ta tag i nästa uppgift så som inlämningsuppgift i matte, projektarbete i grupp i produkt och processutveckling.
Så jag tog med min vän Lala till verkstaden direkt efter skolan, där vi började arbeta på våra modeller. En kub med pyramidlock, hål i basen och hål i locket så den går att vrida runt. Det ska ju passa hur man än vrider, men det var svårt som fan att få hålet i mitten så lite skevar nog våra modeller.



Jag är nöjd och tycker att vi gjorde ett fantastiskt jobb tillsammans. Var mycket roligt att vara där inne. Om det blir lugnare kurser i framtiden så kan jag ju göra nåt projekt i verkstaden. Tillgång till alla tänkbara verktyg och maskiner; som en dröm va?
Ni som är medlemmar i facebook-gruppen "Återbruka mera" förstår vad jag menar. Bara låta fantasin flöda.

Jag har fått Hortons igen. Haft mildare attacker där Imigran nässpray hjälpt. Tog morfin igår och då slappnade axel, nacke och arm av, vilket ledde till att de inte triggade igång någon mer attack. Nu sitter jag här med morfin i kroppen denna kväll igen. Känner mig lugn, glad och rofylld. Är glad att jag mått relativt bra idag. Är glad att jag betat av så många uppgifter i skolan. Gäller att ta tag i allt på en gång så man hela tiden ligger i fas. Jag är glad över att mamma och syster har Hiro just nu. Han fyller 5 år idag. De har gett honom hundgodis, och syster har duschat och kammat honom. Antonio och jag var där och sa grattis efter dagis,  och Gabriel lämnade vin till mamma som tack för att hon varit barnvakt.








lördag 4 oktober 2014

Höstfika på Öster Mälarstrand

Igår var vi och fikade på ett nytt fick på Öster Mälarstrand. Antonio skulle sova över hos sin faster efteråt.

 Faster Erika och Antonio.





lördag 20 september 2014

60-årsbjudning

Har inte hunnit lägga upp bilderna från när vi var på 60-årsbjudning i city förrförra helgen.


















tisdag 16 september 2014

Hiro

Bjussar på en bild på familjens ulltuss.

Jag har fullt upp med matten i skolan, därav står det lite still här på bloggen.
Önskar er en toppendag. Puss

söndag 31 augusti 2014

Arkeologidagen på Anundshög

Idag var hela familjen på Arkeologidagen på Anundshög. Det va verkligen en dag för hela familjen. När vi kom dit så möttes vi av ett tält och en öppen eld där man fick prova på att baka bröd på förhistoriskt vis. Jag och Antonio gjorde ett varsitt bröd som vi sedan la på elden, och när det var klart så tog vi på lite smör och åt.

Sen gick vi och tittade på runor och stora stenar. Antonio ville gärna klättra upp på en sten för det hade han sett att de andra barnen gjorde. Jag hjälpte honom att klättra upp på en sten.

Fornlämningsmiljen kring Anundshög är magnifik. Det är ett väldigt vackert ställe och det finns mycket att titta på. Eftersom att det var arkeologidagen idag så fanns det lite skoj för hela familjen. Antonio och hans pappa spelade memory där man skulle hitta olika gudar, sedan gjorde jag och Antonio ett halsband. På den stora träplattan kunde man skriva sitt namn i runskrift, men Antonio valde att rita en spindel där istället. Antonio valde pärlor helt själv, och som ni ser så tycker om när saker och ting matchar med varandra. När han var klar med sitt halsband fick han hjälp att knyta ihop det. Sen var det dags för målning. Antonio och pappan målade en jättefin teckning som Antonio senare gav bort till sin mormor. (Hon blev glad, den sitter på kylen där hemma).

Vi avslutade våran dag på Anundshög med att åka häst och vagn. Givetvis var även det grattis.
Det var jättemysigt att sitta på fårskinn på bänkarna när vagnen åkte runt på området.

Sen skulle vi går mot bilen men Antonio blev törstig så vi gick in på fiket och drack lite vatten, och sedan begav sig hela familjen hemåt. Vi har haft en underbar dag, hela familjen, och vi har umgåtts och gjort mycket roliga saker. Tack Anundshög att ni ordnade ens så bra dag.

 Klassiska på-väg-till-bilen-bilden.

 Här är vi framme och har parkerat bilen.

 Dagens outfit.

 Antonio i farten.

 Här lagades mat på förhistoriskt vis.

Antonio oh jag gjorde ett varsitt bröd. Hans händer var så små så han fick göra en liten smörgås.



 Här har jag lagt bröden på elden. Jag var kletig av deg och mjöl. Tur jag hade med mig våtservetter.


 Här vänder på dem.


 Nu är de klara. Här bär vi Antoios lilla bröd från elden, fram till bordet.

 Titta va söt den blev.





 Här spelar Antonio och Gabriel memory.




 Jag hjälper Antonio att trä på pärlorna på hans halsband.






 Antonio har gjort. Jag har knutit brickan och trätt på pärlorna. Men han har ritat och valt pärlor.



 En till bricka, men det blev så tokigt om den hängde på halsbandet, så den fick han ha i ficka istället.

 Här knyter en tjej ihop hans halsband.

 Dags för målning.


 Antonio använder sig av både svamp och pensel när han gör sitt mästerverk.

 Teckningen fick ligga på tork medans vi gick för att åka häst och vagn.







 När vi åkt klart gick Antonio och pappan upp på stora kullen medans jag hämtade teckningen.