SÖT, Söt, söt

När man drar upp benen framför sig och lägger Antonio där, så får man väldigt bra kontakt med honom. Jag brukar sjunga ”Jag heter Carl-Oskar i kärret jag bor”. Ibland byter jag ut Carl-Oskar mot Antonio medan gör jag rörelser med hans armar. Han gör så roliga miner då han ligger så där, så ni kan inte förstå. Munnen tar ny form för varje sekund.
Vet ni vad. Han ler nästan. Han skiner med hela ansiktet och munnen öppnas, men mungiporna åker inte upp. Det är så nära.

Igår när syster var här så låg han i hennes knä. Då gjorde han så roliga grimaser som fick oss att skratta så mycket. Titta va fin han är.

Ibland tittar han skelögt. Så fult så det blir gulligt. Han är så söt och fin så jag blir alldeles till mig.

Kul att han blir förvånad helt plötsligt. Hahahaha.

3 veckor och en dag gammal.

Söt, söt söt!!!!