I helgen gjorde jag som sagt ett dansjobb på en fest i Uppsala som ägde rum i en kyrka. Jag kände obehag av att gå så naken i fula kläder. Att inte känna sig bekväm. Men det var roligt att uppleva. Runt kl 12 gjorde vi entré. Vi stod i en bur med ett svart skynke runt. Musiken började och skynket rycktes bort. Där inne stor vi i en pose och E-type fyverkerier i varje hörn av buren brann av. Sedan började vi dansa där inne och klättra på gallret.
Som tur var, var Gabriel där och gav mig stöd. Kändes så skönt att ha honom där eftersom jag inte kände någon så bra. Sedan fanns det ju en person som inte var så värst trevlig mot mig. Jag hatar när folk inte kan bete sig, utan måste trycka ner någon för att själva må bra. Gabriel kände avsky för denna människa: -Jävla snorunge, sa han. Och jag kan bara hålla med.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag är alltid med dig baby. Jag stöttar dig när det behövs.
SvaraRaderaGodis-sött=)Så länge du står på min sida när folk inte kan bete sig utan uppför sig som värsta snorungen.. Då är det lugnt. Pussiz...med z=)
SvaraRadera