Vad är det som gör oss så nyfikna på olyckor?

Idag på väg ner på stan blev vi omkörda av en brandbil i hög fart. Jag ser att den stannar längre fram, mitt emot skrapan. Det första jag säger till Gabriel är; Kom, vi går dit och kollar vad som har hänt! Skynda då!, det är ju värsta folksamlingen.


När vi kom fram hade INGENTING hänt. Ett larm hade utlösts (förmodligen efter strömavbrottet som precis varit). Folksamlingen berodde på att dom utrymde byggnaden, men som sagt brann det inte, ingen var skadad och inga brandslangar sprutade vatten=(


Varför blir människor så upprymda när en ambulans stannar i närheten? En polis utanför fönstret eller en brandbil på gården? Kan tänka mig att man hoppas på att få se lite action. Sen har människan något som drar en till det man inte känner till, man är nyfiken. Det är nog därför folk alltid "delar" på sig i skräckfilmer; ni två går ditåt medan jag och Mike går hitåt. (Sen dör alla utom två).
.
.