Washing windows is a tiresome chore

I flera timmar nu har jag städat partier i hemmet som inte syns att man städat. För mig syns det, för andra syns det mindre. För Gabriel kanske det inte syns alls. Men idag har han fått se hur lång tid allt tar. Har tvättar fönster, torkat skåpsluckor, gjort rent tvättmaskinen, torkat lister och hallgolvet. Sytt de där förbaskade sakerna som legat i veckor utan att de har blivit lagade. Nu är det gjort! Gabriel har dammsugit och hjälpt till med vissa direktiv. Han har tagit av soffklädseln och tvättat. Nu ska de bara torka. I eftermiddag ska vi kika på en vagn till Antonio. En paraplyvagn. Den vi har ni är lånad och vi måste lämna tillbaka den. Jag köpte en på blocket för en summa och jag vet inte varför jag inte provkörde den. När jag kom hem insåg jag att den var fallfärdig. Jättefin vagn, helt i min färg, men lite ranglig och jag blev så ledsen. Den går inte att köra, för ostabil. Mina hopsparade pengar som jag köpte en vagn för, hamnade på tippen liksom=(

Så kika på en vagn blir det och sen en tröja till Antonio då Gabriel gjorde som jag gjort förut. Missfärgade alla plagg så nu måste vi ha en ny tjocktröja till Antonio. Han blandade färg och vita plagg. Ett färgat plagg var nytt och färgade av sig på alla vita plagg. Så nu är de inte vita utan ljusblå.

Finns väl inte så mycket att ropa ”jippie” för idag. Skadat axeln i veckan vilket går mig på nerverna. Folk som vill förstöra för en och hittar på historier ur tomma intet. Min mage sväller upp hela tiden och blir jättespänd. Vet inte varför det blir så. Ser ju gravid ut! Någon som har något bra tips? 

Så idag är jag väl inte på något tipptopp humör. Vill bara komma härifrån och njuta av det underbara i livet. Sånt som gör mig glad.