När det är för tyst del 3

När det är väldigt tyst, väldigt länge…

Då vet man att nåt är i görningen.

 

Det behövs inte ens att jag är på toa. Räcker väl med att jag gör något. Vänder mig om och hittar kärleksungen på tokiga platser.

 

Har jag berättat när min mamma tappade bort Antonio i hennes hem. Hahahaha. Han försvann och hon letade och letade. Till slut fick hon panik och blev rädd. Då kom han skuttandes. Ingen vet vart han var. Han kanske gömde sig med flit. Eller så låg han på en hylla. Man vet aldrig med Antonio. Det ända jag vet att det går fort. Ute måste man ha koll. Han är snabb den där ungen.