söndag 26 april 2015

Bävrar och vargar i Kölsta

Idag har vi varit ut på landet i Kölsta. Jag kan erkänna på en gång att jag kan aldrig lär mig hitta varken dit eller hem. Hamnar ALLTID fel och det blir lång extra körtid.

Jag vill ha en ny GPS där man kan spara en rutt, så slipper jag köra fel i framtiden. Haha.

Vi var i skogen ner till vattnet och tittade på vad bävrarna gjorde. Helt otroligt vad de gör med sina tänder.

Pappa håller på att röja och skall göra grillplats och en liten badstrand.

Sen gick vi in och ät frukost. Pappas granne Roger kom förbi och jag frågade om inte han kunde visa den gamla kvarnen som ligger på hans mark. Har alltid velat gått in där. Minns som liten då jag och mina kusiner gick runt där utanför och tyckte det var så spännande. Och så idag, flera år senare så fick jag äntligen komma in.
Vi var där inne i kanske en timme och Roger visade alla våningar.  Mer om det och alla bilder kommer i ett annat inlägg. Jag minns ej alla info han berättade då det var så mycket. Både jag och Antonio klickade väldigt bra med Roger och han bjöd hem oss till sin gigantiska villa. (Gamla Disponentvillan). Där vi fick husesyn på (över 300kvm) alla våningar. Även vinden. Huset är från 1800-1850 och vissa saker har stått där så länge så de kan vara över 100 år. Kanske 150 år.
Han hade så mysigt. Öppet, ljust och lantligt. Det luktade bullar för han hade bakat bullar på morgonen. Sen blev det fika och vi hämtade pappa i skogen.

När vi fikat gick vi ut i skogen igen. Roger visade att pappa och han hade hittat nåt i marken. Så Roger och jag fick upp den. Vi vet inte vad det är, men den las tillsammans med mina tidigare fynd som jag funnit i marken.
Överallt i marken finns spår av ett gammalt sågverk och en fabrik som gjorde modul-trähus. Kölsta hus hette företaget. Den industriella utvecklingen gjorde en liten by vid en å till ett folkrikt centrum.  På 1940-talet planerades det att räta ut den slingriga landsvägen mellan Köping och Kölsta. Det sattes till och med ut utstakningskäppar på åkrarna förbi Odensvi kyrka. Modarninseringen av vägen blev aldrig av då allt gick i konkurs 1946.

 Här ska pappa göra grillplats och en liten strand.


 Antonio och morfar.
 Överallt ligger träd som bävrarna har haft ner. Varje gång jag kommer så är det nya träd som bävrarna har tuggat sönder. Pappa har full sjå med att få bort massa kvister och stammar för att göra vägen fri.

 Antonio säger att han lyssnar på alla fåglarna. Han är koncentrerad.



Lite random fann jag något sönderrostat. Jag undrar om det är en likadan "hink" jag fann hängandes i ett träd då vi var i en skog ute i Sura förrförra helgen. Dock var denna så sönder så det är omöjligt att se vad det har varit.



 Långt nere vid vattnet går att överallt finna gamla ölburkar. min far tror de är över 50 år gamla med tanke på hur rostiga de ser ut att vara. Kanske gick det lättare att komma ner till ån förut. Kanske har man fiskat och druckit öl här då.

 Här kunde Antonio få plats att sitta. Bävern har tuggat sig in här.


 Någon som vet vad detta är för svans???? Vi hittade den i skogen idag. Tänkte oss inte för och vi pratade (högt) om att kanske vargen tagit nått djur eller om det kunde varit tjuvslakt. Är det en kossa? Hur som så har ungen fått men för livet och han kommer aldrig mer våga följa med till stugan. Hoppas han glömmer detta.


 Måste åka ut hir utan Antonio någon gång. Så jag kan åka runt på den här fina fyrhjulingen.

 Här är den gamla kvarnen.
 Från kvarnen syns disponentvillan där vi var välkomna på besök.
 Liten lekstuga till barnbarnen. Jättefint inuti. Hade inte gjort det finare själv. Mäktigt imponerad.






 Måste bara få visa hur fina möbler det fanns. Så vackert.
Blev helt kär i denna byrå som stod i barnbarnens rum. Den har Roger haft som barn. Den har varit blå en gång i tiden.


 Nu när far har röjt i skogen syns verkligen alla lämningar efter fabriken.


 Här har vi fått upp något ur marken.
 Pappa röjer.
Här är grejen vi fick upp ur marken.

Text från kölsthus.se:
""Järnväg och egen elektricitet
Industriområdet i Kölsta dominerades av enorma virkestravar. Järnvägsspår drogs mellan fabrikens olika avdelningar och då industrin bredde ut sig även till andra sidan av landsvägen var man tvungen att sätta bommar vid övergången. Virket transporterades på små trallor med ett litet smalspårigt ånglok. För barn under denna tid var industriområdet en farlig och spännande plats man inte fick men gärna lekte på. Att klättra på de höga virkestravarna och att åka med trallorna berättar många om som var med på den tiden.""

Roger och pappa har dragit upp några bitar räls ur marken som de har hittat när de har röjt. Deras marker möter varandra så de jobbar ihop med att röja upp.
 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar