Ute hela eftermiddagen i solskenet

Solen har förgyllt våra eftermiddagar. Jag har varit ute med Antonio och Hiro varje dag efter dagis. Nu går Antonio själv så jag får komma på ställen som han kan springa runt på. Våran innegård är jättebra. Här är det plogat. Dock går han och drar i de boendes utemöbler och snubblar på kullerstenen. Vi har varit i en närliggande park. Där är det inte plogat utan gropig is ligger över hela lekparken. Där kan Antonio inte gå utan ramlar hela tiden.

Idag gick vi till Rudbecksparken för jag hade bestämt träff med Mathilda och hennes hund Chippen. I Rudbecksparken finns en lekpark som vi inte har besökt ännu. Jag ser några i lekparken och det var min vän Erika och hennes två barn. Antonio ville stanna så Erika tog honom medans jag och Hiro gick till en inhägnad längre bort, så han kunde leka med Chippen där.

Inhägnaden var tråkig så vi bestämde att vi skulle ta en promenad i solen till en annan inhängnad som Mathilda kände till. Vi gick och hämtade Antonio och pratade med Erika. Antonio ville inte sitta i vagnen. Han ville stanna kvar. Jag gjorde som så att han fick stå själv tills vi sagt hej då och verkligen skulle gå därifrån. Då gick det bra.

Vi promenerade med hundarna (och jag med en barnvagn också) till en gräsmatta som det fanns en inhägnad på. Där kunde både hundar och barnet springa fritt. Sen kom Timh (Mathildas kille) och mötte upp oss efter sitt jobb. Solen sken och det var så härligt. Jag sög i mig D-vitaminer från solstrålarna.

Sist vi träffade Mathilda och Timh så höll Antonio på att skoja med Timh att han var törstig hela tiden. Denna gång ”ramlade” han i snön väldigt ofta och låg kvar där för han tyckte det var roligt när Timh hjälpte honom upp. Haha. Var så himla kul.

 Otroligt härlig eftermiddag.

 

(Alla bilder har Mathilda tagit. Sjukt kul att vi båda gillar att ta bilder. Då tar vi på varanadra, inget tjat.)

Testar att hänga upp kalasvimplarna

 

Har satt upp krokar på Antonios fondvägg. Krokarna är vita med en orange knopp på och kommer från HouseDoctor. Tanken var att hänga vimplar längsmed väggen. Hade hittat de perfekta vimplarna på nätet från märket Engel.  De kostade runt 320kr. Men nu tänkte jag först testa med kalasvimplarna i papp vi har hemma.

Idag har jag testat att hänga upp kalasvimplarna i Antonios rum. Hängde i krokarna som sitter i varsitt hörn uppe vid taket. Men jag blev inte nöjd. Ser stökigt ut. Har låtit den hänga där och så kikar på dem till och från.

 

Fick ett tips på instagram att hänga dem i fönstret från hörn till hörn på gardinstången. Det blev inte heller bra. Nu har jag hängt dem i en klump på ena kroken så de hänger ner i ett hörn bara. Ska se om jag tycker om det. Finns fler sätt att testa. Fortsätter under veckan. Det är ändå 10 meter vimplar, så kan hänga dem på en massa olika vis i rummet. Passar inget tar jag ner dem.

Kvällsfika hos Timh och Mathilda

Ikväll har vi besökt våra vänner Timh och Mathilda. Det är dem som har Chippen. 

Vi blev bjudna på kladdkaka med grädde, och till det kaffe och te.

 

Timh och Mathilda var våra grannar förut men de har flyttat härifrån. Nu bor de inte allt för långt ifrån oss men det var mycket roligare när vi bodde på samma gård. Så kunde hundarna leka också. Nu ses hundarna inte lika ofta och Chippen har blivit så stor. Nu är det dominans som gäller och Hiro drar sig undan. Upp i mitt knä. Därav skarfen runt snoppen, så han inte skulle kissa ner deras nya hem. Ville inte att han skulle markera. Tror inte ens han försökte, där hemma var det Chippen som regerade. Nästa gång ska vi ses ute. Så ingen av hundarna träder in i den andres hem. De har ju varit bästisar och lekt varje dag förut.

 Så. Här har jag en hundbak sittandes på hakan. Haha.

 

De bor jättefint. Älskade deras sovrum där de verkligen tagit vara på det utrymme som finns. Nu vill givetvis jag också göra om i vårat sovrum här hemma. Vi har ju pratat om en ny säng och nya garderober. Kanske blir i framtiden.  

 

Fina älskade Antonio. Hans runda nypvänliga bebisrumpa börjar försvinna. Jag har ingen ångest för jag har pussat och klappat så mycket på alla hans kroppsdelar, just för att inte få ångest när de försvinner. Lite bättre förklarat, när bebishullet smalnar av, rumpan sjunker in, kinderna drar ihop sig. De där stackars kinderna har jag näst intill slurpat i mig. Haha (pussat en massa på).

Under kvällen tyckte Antonio det var roligast att dra med Timh ut i köket och peka på vattnet. Sen fick han vatten av Timh, sprang ut, och så om igen. Han drack sjukt mycket vatten bara för att han tyckte det var så roligt.

Promenad i solnedgången

 

När solen gick ner, begav sig hela familjen ut till en stor parkering. Då det är helg står bara några få bilar där, men ingen trafik förekommer. Runt parkeringen är det snövallar så det var perfekt att låta båda Hiro och Antonio springa fritt.

Antonio går bra i skor och overall nu. Helt sjukt var fort det går. Eller rättare sagt, helt sjukt vad fort han lär sig. Alltid en massa nytt varje vecka.

 Kolla Antonios spår i snön. Han går inte rakt precis.Haha. Som en orm tossar han fram.

Här skriker han. Han skriker när han är glad. Många som gick förbi vände sig om och log. Gabriel tyckte sig se en tjej som facetimade och filmade Antonio till den hon talade med. Gulligt.

Gelli-Baff, bada i slime

Nu har vi testat pulvret som ska förvandla badvattnet till slajm. Beställde tre olika färger från coolstuff.se. Att kalla det slajm är lite att ta i. Men något händer definitivt med vattnet. Pulvret man häller i är små små färgade kulor, i detta fall gröna. När de kommer i kontakt med vatten sväller kulorna till geleklumpar.  Vattnet ändrar färg som om man hällde i karamellfärg.

 

Antonio är nog lite liten för att experimentera med badvattnet. Vi har testat bubbelbad, och nu slajmbad.  Han tycker bäst om vanligt vatten. Det där gröna vattnet igår med konstig konstistens var han skeptisk mot. Men hans mamma, jag, tyckte det var hilarious.