Det var efter att vi tagit bilderna som min syster sa att han sög på något. Man såg tydligt att han hade något i munnen för han virvlade runt med tungan och sög in kinderna.
Vet ni hur svårt det var att hitta nåt i hans mun? Stenen låg längst bak under tungan. Rädd att putta ner stenen i halsen. Till slut fick min syster ut stenen.
Ungefär såhär löd tankegången i Antonios huvud till bilderna:
1. Åh, en sten! Mamma är för upptagen av att se bra ut på bild, så hon märker nog inte om jag smakar.
2. Mmmm, gått. Såg hon mig nu? Bäst att jag lägger den längst bak under tungan. Då kanske hon inte ser.
3. Sug sug. Mums mums. Hon har inte sett mig än. Bäst jag ser oskyldig ut.
Det var på punkt 3 det sprack. Ser inte direkt oskyldig ut. Haha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar