Nu när foten var skadad visste vi inte om vi kunde åka. Sen
regnade det ju en massa. Men 25 minuter innan braständningen skulle äga rum, slutade det att regna
så vi for blixtsnabbt iväg. Jag hade redan packat ner allt så vi var redo.
Vi hade så himla tur. Fick tredje sista parkeringen (stod
bilar en i ena filen på gatan sen, men när vi kom fanns det parkeringsvakter), det
regnade inte och vi fick se en fantastisk braständning. Gabbe ville köpa korv
med bröd. Medan vi fick korvarna kom regnet. Vi gick snabbt till bilen och
regnet bara rann i mitt ansikte. I bilen på väg hem var vi så nöjda med att
Antonio fick se sin majbrasa och att han fick ha det så mysigt med sin fina
mamma och pappa. Och att det inte regnade.
Precis anlänt till Anundshög och regnet har slutat att ösa ner. Det duggade mest lite lätt. Inget som störde. Sen hade jag ju gummistövlar för man klär sig ju efter vädret.Trött och kinkig unge eftersom han har så ont i sin fot. På sig har han hemstickade sockor som hans gammelfarmor på Gabbes sida har stickat till honom.
Gummor och gubbar i mystiska kläder står i en cirkel kring det som skall bli en brasa. Spänningen är stor. En röst ur högtalaren berättar lite historier, minns ej vad det var.
Nu är det dags. De sänker facklorna och går in mot mitten.
Elden sprider sig på bara några sekunder. Hela ringen av människor föll i ett fantastisk gult sken. Var nog fler än jag som tyckte det var otroligt mysigt.
Antonio var lycklig över att äntligen få se sin "maja".
Mitt bästa. Hoppas att det onda försvann för en liten tid då han var så inne i elden. Hoppas hoppas.
Min stiliga karl. Jag har en så fin familj.
Pappan stoppar om Antonio.
Fint sken från brasan.
Kören.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar