Å, Marlene du är så smal fast du fött barn. Hur gjorde du?
Om att gå ner efter att man fött barn:
Det tar tid. Lång
tid. Och vad är ditt mål? Är det ett rimligt mål? Är det en viss form på
kroppen du vill ha, eller är du ute efter en speciell vikt? Mitt största tips
är att sluta med dagligt intag av saft, läsk och godis/bakelser. Inga mat
dieter, ingeting. Testa att börja med det så kanske något händer. Det är det
där förbaskade dagliga intaget av saft, istället för vatten som kanske är en stor
bov. Ett hinder i det du försöker uppnå.
Jag mådde dåligt
och hade magkattar. Vet inte om något sett något, men sen den 16:e maj har jag
gått upp över 5,3 kilo. Vet inte vad jag är uppe i nu. (har ingen våg hemma). Slutar
man med ett beroende kommer ett annat. Så just nu försöker jag finna en balsans
i kroppen. Jag har inte tränat förut men nu går jag och joggar de dagar jag får
tid. Mest för att hålla igång konditionen så jag kan springa efter mitt barn.
Bristningar:
Många har frågat
mig om bristningar och så. Har svarat men jag svarar igen. Ja, jag har från innelåren
ner till knäväcken. De syns inte lika mycket om man solar. Jag har på magen. De
framtill syns inte så jättemycket. De på sidan är mera som ärr men inget jag stör
mig på.
Försökte ta
kort på mig själv, från sidan, med en hand. Var jätteklurigt. Men man ser väl
ganska bra? Här är en av de på sidan av magen, höfterna, som är som ärr. Man
känner de med fingerspetsen.
Hur man får bästa proportionerna på bild:
Jag har inte en
platt mage. Huden är lös, så kallad apelsinhud. Detta syns ju inte om jag står
upp. Men om jag säckar ihop, sitter eller böjer mig ned. Här är en bild på när
jag sitter ned. Jag är väl människa jag å!
Om man tar en
bild på sig själv, tex med iphonen i spegeln, ska man inte stå ihop med benen.
Ställer man sig lite med fötterna isär och putar med rumpan bakåt sträcks
kroppen ut om man får en annan form. Detta är något jag märkt själv eftersom
jag fotar så mycket. Om man sitter ned, tex på en filt i gräset, och blir fotat
framifrån ska man undvika att han benen framför sig, för det som är närmast
kameran blir störst. Tar man en outfit bild på sig själv med självutlösare, kan
man luta överkroppen fram lite för då är det huvudet som blir störst. Lite
småtips jag använder ibland när jag fotar.
Vad min karl tycker om mig:
Asså
behöver jag säga det? Han har alltid tyckt att jag är fin. Hela graviditeten.
Han sa att det var spännande för det var så många olika kroppar och han älskade
dem alla. Fint va?
Har märkt
att många stör sig på bristningar. Ska jag vara ärlig så tror jag inte han vet
vart de sitter.
Jag har
inga problem att visa hela mig som jag är. Men har man det så får man ha det.
Man kan förklara läget och säga att an trivs bättre med ett linne på sig. Eller
så visar man sig och jag tror ingen värdig karl skulle backa. Ni har givit dem
en gåva som ni lidit för. Mått illa, avstått från frestelser, haft ont, organ
som flyttats, obeskrivlig smärta, en kropp som ni inte känner igen. Ärr och
märken, allergier som uppstod och hår som faller av. De ska avguda er för det
ni gjort! Vara stolta över er.
Avslut:
Så här fina
ord fick jag i kommentaren med all frågor: ””Det jag vill komma fram till är
att jag vill TACKA dig från djupet utav mitt hjärta, för att du låter oss komma
dig så pass nära, att jag kan ha någon att relatera till, du får mig att vilja
bli bättre på ett hälsosamt sätt.””
Asså hälsosam
har jag väl riktigt aldrig varit. Haha. Men jag har haft turen att inte vara alltför torsk
på sötsaker. I nuläget är jag väl lite hälsosam som ser till att röra extra på
mig. Det är för att jag vill kunna hålla igång så som jag gör. Och att hinna
ifatt Antonio som är så snabb på att springa.
Om man
sträcker lite extra på sig och har en utstrålning om att vara fucking awesome,
blir man inte det? Utstrålningen styr lite om hur andra ser en. För jag i alla
fall kan tycka så många olika människor är fina. Och om du även utstrålar
säkerhet och vänlighet så rockar de lite extra.
Trevlig dag
på er och extra tack ”H” för din kommentar.
Så himla bra skrivet. Min dotter är som jag skrev i förra kommentaren snart 1 år och min mage hänger, den är dallrig.. Ja hemsk egentligen men jag får leva med det och jag har bristningar över hela magen och höfterna. Jag får leva med det också men jag har ju världens finaste dotter. Jag är så tacksam över att jag fick bära min dotter i min mage i 9 månader och sen få uppleva att få föda henne. Jag har varit lite sisådär när det gäller bikini i sommar men jag kommer ha det när vi är på stranden för jag vill sola. Och jag drar upp linnet och flashar magen när jag solar i parken ;) Visst, jag hatar det men jag kan inte göra ett skit åt det. Jag har fått världens finaste skatt för det så det är värt allt! :)
SvaraRaderaDet är så olika jag är 32 år har 4 barn och lika smal som dig.
SvaraRaderaBristningar får man ju eftersom kroppen töjs ut.
Men som sagt det är värt det. Det är en del av livet. :)
Barn är det bästa i livet. Man ska vara stolt över sin kropp oavsett.
Har oxå bristningar lite på höfterna bara. Men de bleks med åren, det blir bättre det lovar jag ;) Men blir man i sin tur gravid igen så kan det dyka upp flera. Ibland inga. Jag har även på brösten :( Men de har jag fixat nu genom förstora de lite.
Men man ska tänka så länge ens man älskar en så skit i vad alla andra tycker.
Man gillar inte det själv, men man ska inte skämmas över det.
Alla människor skäms över något eller vill ändra något med sin kropp.
Så tror jag det är för alla.
kram på dig och på dig My. kram Linda
Skönt att höra att det blir bättre men jag vill ju ha fler barn haha så de lär dyka upp igen men då får dom ju göra det.. kanske fler och kanske på fler ställen på kroppen nästa gång, om man nu blir gravid igen :) Ja, alla skäms väl över nåt.. Ingen är ju perfekt. Men vi har fött barn, klart att kroppen förändras. Kram på dig med Linda :)
SvaraRaderaDu anonym tala för dig själv. Jag skäms inte med nåt på min kropp, Jag har gjort, men inte nu längre. Jag föddes såhär, jag tänker dö så också:)
SvaraRadera