I de gamla
husen på området fanns utklädda människor som berättade om förr. Jag, mamma och
syster fastnade hos en dam som berättade så fängslande. Så roligt att hon
visade hur an levde förr. Att barnen sov i byrån. Man drog ut en låda och la ner
barnet. Haha
Jag och
Antonio fick oss en lektion av en herre hur man gjorde lin. Man skördar det på
en åker, slår sönder det så skalet lossnar, bankar av skalet, kardar linet och
sen spinner det till lingarn. I korta drag fattade jag det som så.
Det ända jag köpte var en tröja till
Antonio i färgglatt tyg. Det var en dam som sydde så vackert. T-shirtar till
barn, grytlappar med ugglor på, grytvantar m.m. Jag berömde hennes verk gång på
gång. Roligast var åldern på barnkläderna. Den det stod 1år på var för nyfödd.
Antonios tröja har en lapp det står 4 år på. Hahaha. Man ska verkligen inte gå
på åldern på kläder, kan bli hur fel som helst
Hon sydde så fina saker och allt var så
noggrant utfört. Tyvärr hade hon varken internetsida eller traderakonto. Klart
jag frågade.
Var proppfullt på parkeringen. Vi hade sån tur att en bil åkte när vi kom. Annars fick folk parkera utanför området efter gatan eller någon annan stans.