Att jag ligger sjuk beror på hormoner och mjölkbildning i brösten. Har på nätterna legat med 3-4 täcken och bara skakat. Lakanen är dyngsura. Orkar ingenting.
Tabu? Varför?
Innan jag födde visste jag inget om att man kunde spricka på insidan. Ingen hade sagt något, aldrig hört talas om det, inget man lärde sig i skolan…
Vid förlossningen fick jag ju en sfinkterruptur som jag skrivit lite lätt om. Det är en bristning i ändtarmens ringmuskel. Detta innebär att enstaka muskeltrådar eller en större del av muskeln skadats. (för mig del större delen). Muskelfibrerna har sytts ihop efter förlossningen. Dessa håller nu på att läka. Stygnen försvinner av sig själva.
Till er som är gravida:
Att spricka vid en förlossning låter skrämmande. Man kan spricka utanpå och inuti. (jag gjorde båda) Detta var inget jag kände av vid födseln. Inte så att jag kände att ”oj, nu gick något sönder” Smärtan kom efter att jag varit på operation och flyttats från uppvaket till BB. När all smärtstillande gick ur kroppen. Och nu går jag här hemma, kan inte sitta. Får ligga på sidan eller stå. Får även ont av att bära bebisen för långa stunder. Så försöker hålla mig till att bara lyfta och förflytta honom.
Gå på toa är en historia för sig. Men ett tips om man spricker: Det kan svida när man kissar. Till en början kanske man inte ens kan sitta på toalettsitsen så då kan man stå i duschen och kissa. Så smorning om kan man sitta på toan, då kan man ta duschen och spruta samtidigt som man kissar. Funkar även vid urinrörsinfektion.
På BB finns små duschar på alla toaletter så man kan spruta med ljummet vatten när man går på toa.
Jag väljer att skriva öppet om detta då jag själv hade uppskattat att veta lite mer om vad som kunde hända och hur det var efteråt. Varför är det så mycket med en förlossning som är tabu? Som ingen säger högt?
Någon berättade för mig innan förlossningen att när man föder barn är det inte så att man krystar med nå magmuskler och ut kommer bebisen. Ofta är det så många tror. Nej, man ”bajsar” ut bebisen. Så jag tog med mig den informationen och det gick lättare då jag visste med vad jag skulle trycka.
Gabriel och jag gick på föräldragrupp varje tisdag innan förlossningen. Där fick man lära sig en massa nyttigt som ingen av oss hade den blekaste aning om. Vi tyckte det var nyttigt för båda två att vi valde att gå dem kurserna.
=)
Tack för all information! Ingen pratar ju alls om sånt här! har man inte fått barn så vet man ju ingenting om det, finns inte mycket information att läsa heller!
SvaraRaderaTack! Starkt av dig att dela med dig! Är verkligen ett stort fan av dig och din starka person!
Kramar Alexa
Håller helt med dig Marlene!
SvaraRaderaDet är sjukt att man inte får veta mer om vad som kan hända vid en förlossning och hur tiden efteråt är. Jag läste så mycket jag kunde om det och ville veta allt det hemska och de vänner jag varit öppen med om hur allt var säger att de aldrig vill skaffa barn efter vad jag sagt.. ;)
Det är hemskt och vidrigt den första tiden och du verkar ha haft det riktigt tufft.
Det kommer gå över och jag önskar dig all lycka till med det.
Första gången sprack jag också, inte inuti, men i de inre delarna så att säga, fick som ett hål som sytts igen och jag har fortfarande ingen känsel där. Inte för att det kommer i närheten av en sfinkerruptur men ändå. Mycket är det som man får vara med om när man får barn!
SvaraRaderaDu kan använda en sån där blomspruta om du vet vad jag menar. Så slipper du dra dit hela duschslangen när du ska kissa.
SvaraRaderaEtt annat tips som funkade för mig iaf, är att köpa en liten simring/badring, blås upp den, lägg på stolen/i soffan och försök hitta ett sittläge som passar dig.
Hoppas du mår bättre snart och ett stort grattis till er gulliga bebis!
Anonym ang blospruta. Det skulle inte räcka, men fick det tipset av någon på BB. Jag måste ha mycket vatten. Är inte jobbigt med duschen då den är precis vid toan.
SvaraRadera=) Tur det. Tack ändå!
http://svt.se/wd?widgetId=1112&articleId=1297§ionId=11&type=embed&position=0
SvaraRaderaVill att du ska se det här så fort du får tid, det handlar om just det här om att spricka vid förlossningen, och det är en ung tjej som berättar om sig själv när hon sprack. Kram
Å, tack för länken. Va intressant att höra någon som har som jag. Och samtalen i början: " jag vill ta hand om min son men kan inte för jag kan inte stå, jag kan inte bära, jag kan inte sitta, jag kan inte sova, inte gå på toa" Precis så är det för mig. Tur att vi har superpappan=)
SvaraRaderaJag kände inte att jag sprack, som tjejen i filmen kände. jag fick även reda på direkt att det var illa, inte att "du har spruckit lite)
Jävla personal som sa till stackars Kim i filmen att hon skulle sitta efter operationen. Att det inte gjorde så ont. För man kan inte sitta på lääänge!!!
Programet har varit i kontakt med 10 tjejer, men bara Kim vågar prrata öppet om det. Starkt gjort. Precis som jag så tycker hon nog att andra borde få veta vad detta är.
Helt sjukt atten av tjejerna inte fick den vård hon behövde. Hon som fick infektion men som inte fick pencilin. Jag ringde upp när jag trodde ett stygn gått upp och fick komma en tid samma dag.
Ja, tid tar det att läka och inget blir som förr. Jag hoppas jag kommer läka bra och fint och att jag kommer må bra snart. Barnmorskan och personalen jag har haft har alla gjort rätt. Minns att jag kände att barnmorskan som förlöste barnet hade det där greppet man ska ha. Jag hade bara otur=(
Hejsan! Gratulerar till er fina lilla son!
SvaraRaderaFick en underbar liten son jag med för ganska exakt 3 månader sen, absolut den bästa känslan i världen!
Kanske e en lite personig fråga men jag undrar varför dom inte klippte dej? för de gjorde dom nämligen men mej.
Hade dom inte gjort de hade jag också "spruckit" visst så sprack jag lite inne men jaa där ute eller vad man säger, dom klippte 2 klipp och så fick dom sy ihop de sen.
Jag stod i duschen och kissade i många veckor för jag tyckte de sved satan, men nu har iaf mitt läkt väldigt bra=)
Åter igen grattis till er fina son!
Mvh Lina
Nu hade ju hag ingen "förlossning" så som du men något som va nytt för mig efter Anton kom va att man blödde så länge som man gör, trots kejsarsnitt, och att man inte fick bada på 8-10 veckor!
SvaraRaderaDe va nig de hag hade jobbigast med eftersom han kom i mitten av juni, löjligt jag vet, men jG får väl va glad att de va de jobbigaste med tanke på alt annat som hände:)
Ja det är mycket man inte får veta och ja jag tycker som du det borde pratas med om sånt här.
SvaraRaderaOch tro mig det svider satan att kissa fast man inte spruckit någonting. Trodde jag skulle dö varje gång det vankades toalett besök.
Men som tur ska det gå över men det tar en tid.
Någonting jag inte visste va att det är naturligt att lukta väldigt illa där nere.. är tydligen helt normalt att det luktar apa när den värsta blödning slutat och det bara kommer sånt där brunt kladd.. hade jag ingen anning om och blev livrädd att man hade åkte på en infektion men det va tydligen helt normalt..
Men som sagt mycket man inte vet och inget folk pratar om, man tycker ju att vi tjejer pratar om allt men såna här saker ska de inte pratas tydligen.
Hoppas du mår bättre snart *styrkekramar*
Starkt av dig att gå ut med något så intimt som du gör och det bästa är egentligen att du skriver så pass bra så att det inte skrämmer upp.
SvaraRaderaNär jag var gravid fick jag sjuk förlossningsrädsla just pga att jag skulle spricka eller så, så för min del vart det ks. Jag tyckte iaf att det var okej men också himla jobbigt mest jobbigt att folk alltid ska ifrågasätta mitt val men så får det väl vara.
Näe jag gillar verkligen din blogg, tummen upp för dig!
grymt att du skriver om detta! tack :)
SvaraRaderaJättebra att du tar upp det här! Jag och en vän som är gravid diskuterade detta senast förra veckan! Mycket tabu kring förlossningar och underliv har jag förstått. Viktigt att prata om det och kräva bra vård och bemötande av personal. Krya på dig!
SvaraRaderaTack för att du skriver om det här! du är stark. Krya på dig.
SvaraRadera