lördag 16 november 2013

Hur rolig är inte den här bilden?

På en skala, hur rolig är inte den här bilden?


Det var så att det saknas en tavla på en hylla i sovrummet. Jag tänkte att jag ville ha en sån där 70-talstavla med ett gråtande barn på.

Igår var jag ner i förrådet för att lägga ner ett par gardiner, och av en slump hittar jag två gråtande-barn-tavlor. Visste inte att jag hade sånna. Minns inte varifrån de kommer.

 

Jag tog upp den i lägenheten och testade dem i sovrummet. Det blev inte fint. Alldeles för mörkt. Så de ska ner igen.

Gud som haver, jag ställde dem på en byrå så länge.

Sen var Antonio trött och började grina över ingenting. Är du ledsen, frågade jag. Titta, nu ska mamma visa någon annan som gråter. Jag visade tavlorna och gjorde gråtljud och pekade först på Antonios tårar (som typ inte fanns), och sen på barnens tårar.

Antonio ville sitta själv och titta (läs peta) på tavlorna. Fast han var ju grinig på samma gång. Så jag fick en bild på två ledsna barn, varav den egna är min unge.

fredag 15 november 2013

Fylla-jämt-kalas

Vi har varit på fylla-jämt-kalas. Öppet hus hela dagen lång med mat, dryck, bakelser, tårta, öl m.m. Det fanns hur mycket som helst. Jag åt mat, och Gabbe och Antonio åt torta och bakelser.

När vi sjung ”ja må han leva” höll Antonio för öronen för han såg någon annan göra det. Sen gick han runt där med fingrarna i öronen. Haha. Så himla gulligt.

 

fingret letar sig upp i näsborren


Hittade en till bild från när vi var ute i skogen. Mina fina underbara unge. Haha. Han är så rolig=)

torsdag 14 november 2013

Vi målar oss

Jag har ju skrivit förut att Antonio ibland vill sitta med i badrummet när jag sminkar mig. Han sitter på toalettstolen och utforskar alla produkter som ligger i lådan. Målar läppstift på läpparna och pillar i alla burkar.



Precis kommit hem från Lidl

Sitter och pluggar. Sen blev jag hungrig men kylen var så tom. Så fick lov att åka och handla lite pålägg och bröd så jag kunde äta en sen fruskost. Utan mat i magen går det inte att koncentrera sig hur länge som helst.

Köpte massa olika salami och prosciutto. Getost och olika sorters bröd. Nu sitter jag och njuter av en extremt god frulle. Sen blir det till att plugga matte.
 

måndag 11 november 2013

Badar

dag när Antonio kom hem från förskolan så badade jag honom. Antonio älskar att bada, Älskar allt förutom att tvätta håret. Så ibland badar han utan att behöva tvätta håret. Men nu luktade det dagis och var smutsigt.

Vi dricker smutsigt badvatten ur hans röda kopp.

Titta så många tänder han har nu. Jag älskar den här ungen så mycket=)

Fotografens stuga slutade med att polisen fick komma




Söndagsutflykten med Sanna avslutades med att vi stannade till efter vägen vid ett övergivet hus. Vi gick in mot huset, ladan, uthusen och allt vad som fanns. Bråte ligger överallt och jag tippar på att marken även används som någon form at soptipp. Jag fotograferade allt det tragiska. Det som en gång förut varit ett så fint hus är nu helt förstört. Alla fönster är sönder och allt bara är så förfallet det bara kan bli. På golvet i huset kan man se tegelstenar och bråte ligga på alla golv. Taperna hänger från väggarna och färgen i taket hänger ner i stripor. Ute på gården står skjul med saker från mark till tak. En lada är nedbränd. Brandkåren kom inte in pga alla saker som finns överallt. Det går inte att köra in på själva gården med bil.

Det var superspännande att se hur något kan förfalla så mycket, då ingen bor i ett hus. Huset har stått övergivet i flera år.

 

Okej, vad händer sen. Mitt i våran underbara söndagsutflykt. Jo, det finns tydligen en ägare till marken. Till huset. Denna man åker förbi vid fel tid och ser våran bil. Svänger av och parkerar bakom. Han skrämmde oss verkligen när han kom över ängen.

Han var arg och sa att det var hans mark.

 

Vi trodde allt var övergivet då det finns mycket att läsa om detta hus i diverse forum på nätet. (Asså huset och allt är övergivet, men vi visste inte att någon ägde det, och brukade komma dit ibland. Antagligen bara för att bråka om någon är där).

Vi bad om ursäkt och skulle åka, MEN kom inte ut. Vi bad honom flytta bilen men han vägrade. Han hotade att slå sönder min framruta med en hammare. Sen ville han ha min kamera i utbyte mot att vi fick åka. Mannen gick inte att prata med. Han var mycket speciell om jag säger så men fina ord. Vi sa förlåt och förklarade att vi blev nyfikna och gick bara och kikade på platsen. Vi visste inte att det var någons mark och ville bara åka.

Han sa att vi skulle straffas och att vi kunde hämta bilen sen.

 

Vi gick från platsen till fots och gick runt  i en och en halv timme i hopp om att han skulle åka. Men han stod kvar bakom min bil när vi kom tillbaka.

 

Vi gjorde inget fel då det inte står privat mark, och att stanna där vi stannade gäller allemansrätten. Vi hittade honom vandra omkring bland allt skrot. Försökte be honom flytta på bilen för vi behövde verkligen åka nu.

 

Nej, ni ska straffas och ni får lämna bilen här.

-Måste jag ringa polisen, frågade jag.

Han började ta upp andra gånger polisen kommit. En gång stannade en bil där. Då hade mannen åkt förbi, stannat och tagit bilnyklarna och slängt. Okej, den här mannen går det inte att prata med kände vi, och han levde i sin värld.

Jag fick ringa polisen som faktiskt kom på bara 15 minuter. De kunde inte hålla sig för skratt över mannens beteende. Även om situationen var obehaglig så sa han så konstiga saker. De var så snälla mot oss. Mannen hade gömt sig i nåt buskars och stod och kuckelurade. De bad honom flytta på bilen så vi kom ut, men han skulle börja tjafsa. Efter hårda bestämde ord från polisen så flyttade han till slut på sin bil. Polisen stannade trafiken åt oss så vi kunde backa ut och vända på vägen.

 

Jag vet inte varför vi inte ringde tidigare, men vi trodde han skulle åka därifrån.

Han sa att han bodde där och gudarna vet vad han snackade om. Nej ingen bor där. Det är helt övergivet och huset i sig är en känd övergiven plats som många har fotograferat.

 

Hem kom vi, fast tre timmar senare än om händelsen aldrig ägt rum.

Vilken dag va?! Herregud. Händer verkligen sånt här?
 
Vi valde att inte göra en anmälan mot honom, fast han hade hotat oss med både det ena och andra, samt hållit kvar oss mot våran vilja. Vi ville bara hem.

söndag 10 november 2013

Skogsutflykt

Jag och Antonio har varit på utflykt i skogen med våra vänner Timh och Mathilda. Hundarna våra var också med.

Det var blött och lerigt men med rätt kläder, inga problem.

Timh gick runt med händerna i fickorna. Vad tror ni att Antonio gör? Han skulle givetvis också gå runt med händerna i jackfickorna. Han ser så himla chill ut. Yao!

 

Behöver jag säga att det var helt underbart att få göra något annat än att plugga. Denna helg var mellan två kurser så jag unnade mig en massa fritid. Får ta igen det i kommande vecka.