Antonio kastar bort parkeringspengarna

Igår efter dagis var vi hem och åt lite först. Sen väntade vi på min kusin Erika som skulle komma hem från jobbet. Och vi väntade och väntade. Till slut kom hon och då åkte vi och badade.Vi hittade en mysig plats där det inte var så mycket folk. Precis i början av Björnön vid klipporna.

På väg ner till vattnet fanns en vattenpöl. Jag blev osäker om jag låste bilen så vände mig om och gick några steg, för att låsa upp, och åter låsa bilen. När jag vänder mig tillbaka suckar Erika. Då har Antonio tagit tillfället i akt och hoppat i vattenpölen med både strumpor och sandaler.  Han vill så gärna, och den där viljan är mycket stark. Han är i sin värld och hör inte riktigt vad man säger alla gånger. Men det gjorde inget, vi skulle ju bada.

Antonio badade med fötterna, var för kallt för att doppa sig. Vi var med honon på stranden, ibland satt vi på filten en bit upp. Antonio hade två tior i handen som han hittade i bilen när vi väntade på Erika. Det var mina perkeringspengar som jag skulle ha idag då vi skulle till sjukhuset. Så slänger han dem i vattnet. Det får man ju inte! Vi hittade 10 av 20 kr. Så 10 kr ligger kvar. Man ser ju inte ner i vattnet. Och vi visste ej hur långt ut han slängde pengarna.


Idag har jag varit på sjukhuset med Antonio. Vi var på Öron- näsa- och halskliniken. Pga att han kräks så ofta så ville jag kolla upp alla köttlar och så. Att titta i halsen gick bra. Öronen var svårare. Klar nu, sa han gång på gång. Stackarn. Men nu är det gjort och han behöver inte göra om det. Efter dagis ska vi göra nåt kul. Ska tänka ut något skoj.