Vi klädde på oss och gick ner till förrådet. Där förklarade att han hade ju fått en cykel förut men hade inga stödhjul. Nu är det vår och då kan man cykla ute. Så jag skulle ta med honom till cykelaffären där han skulle få stödhjul monterade på cykeln.
Vi promenerade till cykelaffären och där fick han välja en cykelkorg till sin lilla cykel och så lämnade vi in cykeln för montering at stödhjul och pumpning och däck. (Farmor har lovat att betala som en liten present)
Sen När hans cykel var klar och vi kom dit och han skulle prova den så kunde han inte cykla. Han trampade bakåt vilket ledde till bromsning.
Lagom till när vi skulle ta oss hem så ringde pappa som hade kommit hem från Köping. Han mötte upp oss och så fick Antonio träna på att cykla ända ner på stan där vi skulle äta pizza på pizzeria. Efter Pizzan cyklade han genom stan till TGR där jag lovat honom att han skulle få välja ett spel. Sen cyklade vi ända hem. Och sen släppte allt. han kunde cykla själv. Trampa framåt och styra med styret. På kvällen när solen var på väg ner gick jag och Antonio ut och cyklade på Koppalunden. Han var s¨duktig. Jag var stolt som en tupp över min son.
Tyvärr satt stödhjulen lite för lågt så bakdäcken spann ibland så cykeln stannade.
men det löste vi imorse genom att vara på plats vid öppning på Cykelringen för att höja stödhjulen. S nu är det bra och han kan cykla helt utan att man behöver putta på nåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar