Våffeldagen. Matiga våfflor

Tentorna avklarade, nya kurser börjar idag. /fast jag har ju ej vart i skolan idag). Så helgen har varit helt underbara. Helt ledig med andra ord. Har hängt på Antonios rygg alla dagar typ. Saknat honom så mycket. Vi har gjort saker hela tiden. Allt för hans skull.

Antonio har frågat efter sin faster Erika och hennes man Mange.Tillsammans bildar de namnet Mange-Erika. Antonio sätter liksom ihop det. Haha. Jag hörde av mig till dem och vi bestämde att ses igår, söndags.

Erika ville bjuda på våfflor eftersom det hade varit våffeldagen. Inte bara våfflor med grädde och sylt, utan lite matigare våfflor. Erika och Mange samarbetar fantastiskt ihop i sitt kök. De gjorde våfflor med en wokmix gjord på färska råvaror och kycklingstrimlor. Till det en sås med creme fraiche, mosad fetaost, vitlök och honung. Fy fasiken va gott det var. Och mättande. Jag orkade två, sen åt jag bara för att det var så gott. Åt tills magen inte klarade mer. Får jag riktigt god mat så dampar jag. Äter fort som satan innan mättnadskänslan sätter in.

Nu har jag fått dosan till implantatet

Nu är vi klara med att installera dosan till min mottagare i huvudet. Jule som arbetar med detta har flygit till Sverige (antar jag då hon talade engelska), för att göra detta på några patienter idag. Tyvärr togs inga bilder. Gabriel var upptagen på att vara med och lyssna så även han lärde sig. Men jag satt med dosan mot kinden och dosan var inkopplad i Jules dator och där ökade hon impulserna och jag fick berätta hur det kändes och vart det kändes. Gommen, läppen, näsan och tänderna. 

Vi ångrade oss ang dag i Uppsala. Vi vill äta italiensk lunchbuffe (antipastobuffé) på ett ställe i Västerås. 

En måndag i Uppsala

Nu är vi på väg till Uppsala. Skall besöka Akademiska. Efter det skall jag och Gabriel äta lunch någonstans i stan. Egentligen är det skola idag, men orkar inte stressa till Västerås för att därifrån åka till Eskilstuna. Så vi tar lite tid för bara oss. 

Antonio lär sig cykla

Igår Gick Antonio och jag upp tidigt. Klädde på oss och gick ut med hunden. Sen hem och åt frukost. Efter frukosten var det dags för den omtalade överraskningen.
Vi klädde på oss och gick ner till förrådet. Där förklarade att han hade ju fått en cykel förut men hade inga stödhjul. Nu är det vår och då kan man cykla ute. Så jag skulle ta med honom till cykelaffären där han skulle få stödhjul monterade på cykeln.

Vi promenerade till cykelaffären och där fick han välja en cykelkorg till sin lilla cykel och så lämnade vi in cykeln för montering at stödhjul och pumpning och däck. (Farmor har lovat att betala som en liten present)

Sen När hans cykel var klar och vi kom dit och han skulle prova den så kunde han inte cykla. Han trampade bakåt vilket ledde till bromsning.
Lagom till när vi skulle ta oss hem så ringde pappa som hade kommit hem från Köping. Han mötte upp oss och så fick Antonio träna på att cykla ända ner på stan där vi skulle äta pizza på pizzeria. Efter Pizzan cyklade han genom stan till TGR där jag lovat honom att han skulle få välja ett spel. Sen cyklade vi ända hem. Och sen släppte allt. han kunde cykla själv. Trampa framåt och styra med styret. På kvällen när solen var på väg ner gick jag och Antonio ut och cyklade på Koppalunden. Han var s¨duktig. Jag var stolt som en tupp över min son.
Tyvärr satt stödhjulen lite för lågt så bakdäcken spann ibland så cykeln stannade.
men det löste vi imorse genom att vara på plats vid öppning på Cykelringen för att höja stödhjulen. S nu är det bra och han kan cykla helt utan att man behöver putta på nåt.

In the spring, at the end of the day, you should smell like dirt.

Vilodag på landet. Ladda batterierna

Jag var på väg att stiga upp imorse, men efter en tuff vecka kom jag inte upp ur sängen. Jag var ju tillbaka i skolan i måndags efter en tid hemma efter min operation. Har varit yr och allt har bara varit lite jobbigt. Nätterna har jag vaknat av attacker och jag har fått lov att stiga upp och ta en spruta. Detta leder givetvis till för lite sömn. Så idag sov jag, och sov och sov. Gick inte upp förens 09:30 tror jag. Jag packade för att gå till skolan men mitt huvud snurrade och jag kände mig så otroligt trött. Jag bestämde mig för att sitta lite vid köksbordet i stället någon timme för att sedan åka ut på landet och andas frisk luft. Var länge sedan jag var utomhus. (Då räknas alltså inte färderna till och från skolan. Haha).

Jag har pluggat lite fysik idag. Notis om det förresten. Kursen heter inte fysik, utan kursen heter "Statik, Mekanik, Naturvetenskap". Jag säger fysik för det är kortare att säga, och fysik tycker jag ju om.

Hur som, satt lite hemma och försökte, sen åkte vi ut på landet. Vi åkte till Gabbes kusin. Jag tycker väldigt mycket om att vara där. Det är en stor gård. Ett hus att bo i, lada med stall, småstugor, vinkällare m.m. Det finns skrymslen de inte ens har utforskat, och ni vet hur jag är. Älskar övergivna platser. Jag tycker mycket om att gå runt där och kika. En gång så såg jag en dörr i deras lada som var igenbommad. Vi gick runt på baksidan men kom inte fram för det var övervuxet av buskar och träd. Men sen på hösen gick det att komma fram. Då hade de hittat en utbyggnad på baksidan, med en stor öppen ingång. Därinne fanns en gammal hästvagn, kärra, redskap, lådor, brädor m.m. Jag fick klättra in där idag. Å så himlaspännande. Det mesta var mycket gammalt, sönder och rostat, men visst fanns det fynd!!
I en rätt så fallfärdig lada så ser man inte vad som finns uppe på det lilla loftet för det ligger en gammal dörr för. Jag blir helt tokig. Är så nyfiken.
I sommar har jag erbjudit mig att gärna hjälpa till att rota fram allt.
Gården är från sent 1800-tal. Vet inte alls hur gamla vissa av sakerna är.

Var ner i deras jordkällare i alla fall. Jag tycker om att gå runt där och kika på allt gammalt. Undra hur  det var där förr? Kanske full aktivitet. I de små stugorna kanske det bodde dräng och piga.

 Gabriel och Antonio tittar på hästarna. Antonio hade gått till alla hagarna och letat.

Lyckans dag för Hiro som fick gå lös hur mycket han ville. Ändå skulle han hänga efter mig och hoppa upp med sina leriga tassar.

 Med en stege här skulle jag kunna se alla saker som finns där uppe. Titta så gammal ladan är. Den är så fin.

Jag frågade om de använde jordkällaren. Fick till svar: Har du inte vart ner? Gå ner du.
Här har jag dragit upp dörren. Först var det en läskig trappa ner. Sen en dörr med en gammal nyckel och ett stort lås. Bakom den dörren fanns en dubbeldörr som ledde in i källaren. Jag stack mest in huvudet. Hade ingen ficklampa. När jag backade ut långsamt och stängde dörrarna efter mig så såg jag alla spindlar ovanför mitt huvud. Jag tycker spindlar är mycket obehagliga men bet mig i läppen och tog det jävligt chill.

 Underbart att alla gamla nycklar sitter kvar i låsen till de mindre stugorna.



 Antonio. Min son.

Huset håller på att byggas ut. Gabbes faster och hennes man var där för att hjälpa till. Det är så mycket som skall göras. Huset, två barn, hästar, katter, och hela gården. Så att vi kommer blir ju roligt för barnen. Ja, ena är inte ens ett halvår, men Liam och Antonio leker så bra ihop. Ljudnivån låg på topp från att vi kom, tills att vi åkte hem.

 Och elen ser bra ut?

 Lite gamla redskap i den gamla ladan.

 Liam och Antonio sitter i trädet och kollar på när det byggs.

 Här går vi längs en landsväg för att slänga sopor.

En gammal grund på utkanten av en åker. Kanske har det stått en liten förrådsbod där för länge sedan. Nu låg det taggtråd där.

Liam, kan du vara snäll och ta omvägen genom vattenpölen? Haha. Jag hann själv rädda min egen unge då han inte hade stövlar på sig.

 Dags för hemfärd. Vi tog en annan väg hem än vad vi brukar.

 En övergiven gård!!! Hit måste jag tillbaka för att kika någon dag.

På höger sida om vägen så fanns ett uthus med en källare under. Stanna bilen! Jag sprang ner och kikade in. Tyvärr inte rätt objektiv på kameran för att få en bild hur det såg ut där inne.

Hit måste jag tillbaka. En hel gård som är gammal och övergiven. Kommer bli fina bilder. Tyvärr satt familjen i bilen. Jag ville bara gå och fota och utforska denna fina gård. En annan gång.


Imorgon hoppas jag på att orka plugga. Tentaplugg delux.

Puss på er