Kungsbyn

I Torsdags började vi dagen med frukost/lunch på Valsaren på Kopparlunden. Familjen och några vänner. Det blåste lite och var lite disigt. Vi kände inte för att åka och bada efter maten, så vi åkte hem och vilade våra magar först. Sen samlade vi krafter och åkte till Kungsbyn vid ett-snåret.


Antonios somnade på bilresan dit så när vi kom in satte jag mig i en stor fåtölj med honom i famnen. Där sov han gått. Gabbe köpte inträdesband och kollade aktiviteter.Vi tänkte att han skulle få vila lite. Vi väckte honom 30 minuter innan viltsafarit började. Vi gick in i djurparken och tittade på massa djur. Många djur hade fått bebisar så det fanns många nyförvärv att titta på. Sen var det dags för safarit. Tror inte Antonio brydde sig om kronhjortarna. Vi åkte ju liksom bakom en trakor; Hallååååå! En traktor liksom. På safarit kunde vi se kronhjortar, dovhjortar och visenter. Ibland blev Antonio lite spänd och gosade in sig hos mig. Jättemysigt var det. Resan gick så himla bra med Antonio. Från början till slut. När vi kom tillbaka så lekte vi i traktorlandet. Sen gick vi till klapphagen. Där kramade vi får. Så mjuka, speciellt framme vid huvudet.

Vi kände inte för att gå igenom hela parken utan barnvagn, men vi hade tur, det var dags för älgmatning, och då var det resa med traktor och vagn igen.
Så vi slapp gå, såg alla djur från vagnen. När vi kom fram till älgarna så såg Antonio något annat. En killing som låg i en hage på andra sidan från älgarna. Så när alla barn fick mata älgar så sprang Antonio fram till rådjursbebisen och satt där. Sen hände nåt jag aldrig har sett. Antonio fick som en panikattack över att killingen var så söt. Hahahahaha. Han började skaka och sa att han bara måste få krama den. Antonio viftade med händerna och sa igen att han ville ha den i famnen. Utan att skratta alltför mycket fick jag förklara att det går inte. Mamma, köpa den?, frågade han mig. Nej, jag kan inte köpa den. Och vart ska den bo? Det går inte älskling.
(Gick dock att köpa jämgetter, små ungar, för 500 kr st).

Innan vi åkte tillbaka hann vi titta lite på älgarna men Antonio ville bara tillbaka till killingen. Väl på vagnen för tillbakafärd vinkade han hej då till sin nya vän.

Färden fortsatte genom djurparken och vi hann se alla djur som fanns. Utan att behöva gå och bära Antonio.

Vips så hade tre timmar gått och vi var trötta och hungriga och hade gjort allt på Kngsbyn, så det var dags för hemfärd.

 Den obligatoriska parkeringsbilden.

 Här sover han så hårt. Plutten.

 Här låg jag med honom. Sköna fåtöljer med kuddar i. Vi hade hur mysigt som helst.

 Vi fick bär honom för att han var nyvaken. Ser ni hur stor han har blivit? Han har ett oversize linne på sig i storlek 122/128. Skönt när det sitter löst när det är så varmt ute. Annars är det 110/116 som gäller.

En höna med sin kyckling bredvid sig. Antonio är ju väldigt fäst vid bebisar, detta gäller tydligen djurbebisar också. Kycklingen var ju bara för söt och han ville gärna klappa den, men då sa tuppen ifrån.

 Mamma, pappa, skynda er. Traktor!

 Jämför hans glada min på denna bild, mot hans sura på den ovanför. Hahaha

 Springer mot vagnarna.

 Det var alla bilder från viltsafarin. Det var alltså kronhjortar, dovhjortar och visenter som vi såg.

 Traktorlandet.

 Jag puttar, han styr.

 En riktig traktor hittade vi på vägen.

 De små getterna är alltså till salu. 500Kr/st. Visst blir man sugen?

 I klapphagen.

 Så duktig och fin med djuren.

 Andra gången vi åkte vagn efter traktor. Denna gång för att få se älgar.

 Rådjur.

 Antonio och rådjursbebisen.

Gabbe hade tittat på älgarna men kom nu och tittade på killingen med oss. När han kom gav jag honom en menande blick och ett leende: Antonio har skakat för att han tycker den är så söt. Han är fast här.

 På andra sidan traktorn och vagnanrna fanns älgarna. Vi kikade lite på dem med.

 Här vinkar Antonio hej då till killingen.

 Lite trött och törstig. Älskar när han vill gosa hos mig. Bästa som finns ju.

 Tack för en rolig dag. Hej då.