Antonio ville åka bilkarusell. Den gick runt runt på ett
spår. Han skulle prompt sitta fram i en bil. Jag frågade om vi inte kunde sitta
i den öppna bilen utan tak, men nej. I just den här bilen skulle han sitta.
Fram, absolut inte bak. Jag kom inte in i bilen, men fick informationen att jag
kunde låsa dörren och han skulle inte komma ut. Så Antonio fick sitta fram och
jag bak. Själv. Varv efter varv. Brum brum ropade jag. Tut tut. Ratta lite
Antonio, styr. Han var glad, hade svårt att sita på rumpan.
När jag såg att karusellen skulle stanna bad jag Antonio
stanna bilen. När karusellen stannade klappade jag händerna och sa att han var
duktig. När vi kom ut till pappan applåderade han också. Antonio var så glad.
Glada lyckliga unge=)
Kolla sista bilden. Där sitter han mellan rattarna och ser
typ blyg ut. Hahaha. Bästa bilden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar