Wonderful salad for the holiday seasons

Det är skönt att bli bjuden på mat när man inte är så pigg. Gabbes syster och hennes man skämde bort oss med god mat på kvällen. Jag hade legat i sängen hela dagen efter besöket på sjukhuset. Men det gick bra att ta sig upp. Behövde ju inte anstränga mig precis.

Jag är på bättringsväg och kan liksom vara uppe och gå nu. Blir matt eller yr när jag anstränger mig. Kan absolut inte köra bil ännu. Känner mig för slö för det. Men om någon dag kanske.

Hos Gabriels syster fick Antonio melon. Och den där melonen tjatade han om. Han ville ha mer och mer och mer. Herre gud va ungen åt melon. Melontärningar från tandpetare. Sötunge. Och han skulle uppträda för oss. Hoppa och springa. Han visar att han kan springa jättefort. Fast egentligen skuttar han mer med benen, men vi säger att han springer fort. Sen tror han att han hoppar när han bara gör en hopprörelse med kroppen, men han lämnar aldrig marken. Så sjukt kul. Sen klappar han händerna åt sig själv för han tycker han är awsome på att hoppa. Jag älskar honom så mycket. Och han ger mig så många skratt.