Svar på läsarfrågor

Blir så otroligt glad när jag vaknar och läser era peppande och fina kommentarer. Får även underbara mail av er ibland. Ni får mig verkligen att må bra.

Har fått lite likande kommentarer och mail, så tänkte göra ett inlägg och svara på era frågor.

 

Avis! Snart 6 mån sen jag födde och min mage ser hemsk ut.  Bristningar och magen bara hänger, deeeeg. Hur har du fått bort magen? 

Svar: Min mage är kvar. Jag har ca två nävar lös hud som hänger över byxkanten. Ett år har gått. Kanske kan huden dra sig tillbaka mer med tiden. Jag vet inte.

 

Hur äter du?

Svar: Inge saft och läsk. Kan smaka ibland med det är absolut inget dagligt intag. Saft och läsk är något många dricker dagligen och för mig gjorde det stor skillnad att sluta med dem två sakerna i första hand. Sen la jag av med bakelser och massa godis. Äter ibland men inte en hel påse. Försöker avstå från pizza och Mc. Men vill mina vänner äta det så ger jag väl med mig ibland. Jag äter ingen speciell diet. Jag väljer att inte äta godis och itsället kunna ha massa riven ost i pastan. Älskar mat och älskar känslan att vara riktigt hungrig ,och då få äta sig riktigt mätt.

 

Tränar du eller rör på dig mycket? Åh vill också se ut sådär..

Svar: Jag tränar inget. Skulle jag börja misstänker jag att det inte skulle hålla många pass. Jag har inte den disciplinen att fortsätta. Känner även att ett ord finns med: ”NÄR”? Den tid jag får över väljer jag att fotografera, sitta vid datorn och hålla på med mina bilder, blogga, och nu har jag ju packat upp syaskinen så en ny hobby och trätt in i mitt liv.

 

Jag 1-2 månader efter att fött barn. Kunde inte ens knäppa shortsen som var i st 42.

Skönhet kommer inifrån, jag är också smal, men jag vill gå upp i vikt, men de verkar skitsvårt, alla kläder hänger å jag hatar de… Självklart kan man väl inte tänka på hur man ska se ut om man vill ha fler barn? Vi åldras å så är de ju med alla. Ett barn är livet, det är underbart med barn, kroppen får väl se ut hursom, de är bevis på något vackert man burit på.
Svar: Fint sagt. Jag känner tyvärr inte igen mig. Jag oroar mig mycket för kroppen och ett till barn. Orkar jag gå igenom en viktuppgång till 82 kilo igen? I dagsläget är det +28 kilo. Och allt som kroppen måste gå igenom. Jag kunde inte sitta när jag var gravid. Barnet tryckte på nedåt mot svanskotan så den hamnade i kläm. Efter förlossningen hade jag så ont i höftbenen och revbenen. Kunde knacka lite lätt på höftbenen och det ilade som fan. Tog ca 9 månader för smärtan att försvinna/läka. Både höftben och revben har flyttats på mig. Tänk att de mjuknas upp under graviditeten för att passa hur barnet ligger samt förberedas på en födsel.
Sen efter födseln så hängde allt och alla fasta delar hade sjunkit ner en våning. Jag har ingen rumpa kvar för den hänger ner på låren.  Det tar tid att lära känna sin NYA kropp. Det kan ta tid att känna sig NÖJD med spåren som ”är bevis på något vackert man burit på”.
Så jag skulle slutligen vilja ändra meningen så några kan känna igen sig i det du skriver, och andra i det jag skriver.
Du skriver: ”Självklart kan man väl inte tänka på hur man ska se ut om man vill ha fler barn”?
Jag svarar: Självklart kan man väl tänka på hur man ska se ut om man vill ha fler barn? Och självklart kan man tänka på OM MAN ORKAR en till resa med kroppen, (eller en första resa).

 

Vilken resa för kroppen! Men som andra redan sagt har du vart fin genom alla perioder:) Hur mycket väger du nu när du är tillbaks i mål?:) kraam

Svar: Mitt mål var 62 kilo. Jag satte ett rimligt mål som jag i början trodde var omöjligt. Men som många säger, ni vet den där klyschan ni säkert hört: ””Det tar 9 månader att gå upp i vikt och det tar 9 månader att gå ner i vikt””. Kanske inte till det man vägde innan, men kanske till sin målvikt. Hursomhelst såkan man fokusera på barnet, allt det nya och sig själv i början. 4 månader efter förlossningen behöver man inte oroa sig över att kilona inte rör sig.
Jag vet inte vad jag väger idag. Har ingen våg hemma. I slutet av dec var jag på BVC och då vägde jag ca 53 kilo. Tänk på att jag hade magkatarr då.

Jag älskar verkligen att du är så öppen och ärlig! Du är den DU är. Underbart. Bilder är bara bilder, men alla skulle inte ha modet som du har, att våga lägga upp på sin kropp.

Du känns naturlig på något vis. (I bloggen iaf, i övrigt känner jag inte dig öht)
Otroligt att kroppen har "självläkt" så himla bra! Du har en riktigt snygg kropp efter att ha fött ett barn. Trodde inte de var möjligt att ha så fin kropp bara ett år efter förlossningen.
Kanske man får lite hopp till framtiden då man själv vill ha barn. Största rädslan har faktiskt varit hur kroppen ser ut efteråt.
Kramar på dig
Svar: Som jag skrev i introt: Sånna här saker får mig att sväva på moln;)
Jag rasade ju i vikt i oktober och november för det var då allt det här med körkortet satte igång. Fick magkattar och fick svårt att äta. Ville dra ett skämt om att: ””Vill du få en kikstart med att tappa kilon, ta körkort””. Men det lät ju hemskt och jag är emot sån där hets.

Jag förstår din rädsla om hur kroppen kommer se ut efteråt. För mig växte jag och barnet ihop så det blev så naturligt. Jag åt en massa skit med gott samvete. Passade på. En gång i livet kan man väl få äta en Lion om dagen. Haha. Sen viste jag inte om all smärta en graviditet eller förlossning kan medföra. Men jag har aldrig känt mig ful eller motbjudande. Sen tyckte hela tiden min sambo Gabriel att jag var så fin. Han sa: Det är så spännande, för du har nya kroppar. Först hade du former, sen smal, sen blev du rund, sen fick du skitstora tuttar och rumpa, sen ändrade dem form.

Nu vet jag inte vad han tycker. Han säger att rumpan är borta, men han fattar inte att den hänger istället. Han kan ju inte jämföra med hur den var innan.

 

Hittade din blogg av en slump och måste säga att det är otroligt fina bilder du har. Är djupt imponerad över hur pigg du ser ut varje dag trots att du är småbarnsmamma, minns inte att jag någonsin sett ut så...

Svar: Pigg? Som jag svarat så många gånger förut så tar jag inte kort på mig själv när jag är lik! Haha. Jag vill gärna göra mig fin till vardags fast jag bara är hemma, för då känner jag mig fin och även pigg. Lite som så att går jag i mjukisar och brottarlinne känner jag mig degig och trött, men fixar jag mig är jag redo för vad som helst.

 

Ditt hår är så fint! Men är du brunett egentligen? Hur har du gått tillväga att bli så ljus, slingor? Verkligen jättefin hårfärg! :)

Svar: Jag vet inte vad min hårfärg är nu. Råttfärgad? Jag började nog med slingor, sen blev det ljusare på sommaren. Sen började jag färga utväxten ljus och när det växte ut med tiden och jag fortsatte färga utväxten ljus så blev även längderna ljusa. Nu färgar jag utväxten blont och ibland gör jag slingor i överhåret. Var längesen nu.

 

Hur gör du när du blir sötsugen?

Svar: Jag äter inte en hel påse godis som förut, utan nu kan det räcka med någon bit. Jag har vant mig och kroppens sötsug blir mättat. Torkad frukt med massa fruktsocker i fungerar utmärkt.=) Torkad aprikos, torkade plommon och russin är super! Ibland är jag sötsugen men, då har lärt mig att jag i själva verket är lite hungrig. Då tar jag en macka och fil så går det över.  Förut när jag var mycket yngre kunde jag äta en hel påse ostbågar och ett paket Toffifee. (kanske inte allt men mycket). Vem kan äta så mycket utan att vara hungrig liksom?