T.ex. om han
kryper ut i hallen och suger på skor. Självklart säger jag neeeej, för min egen
del. Men jag ryter inte AjAj. För det är inget fel med att suga på skor. Det är
mitt fel att han kan göra det. Jag har inte ”säkrat” hemmet tillräckligt nog. Alltså
behövs kanske en barngrind mellan vardagsrum och hall så jag kan ha koll på
honom. I hallen kan man göra mycket bus när mamma inte ser.
Annat är att
han drar i alla sladdar som ligger i hyllan under tv:n. Det är inte heller hans
fel. Det är ju Gabriel och jag som inte tänkte hela vägen när vi borrade hål
och ställde dit Xbox och router. Vi borde borrat alla hål i ett skåp och ställt
all elektronik i skåpet. Så nu har vi ställt ett bord för.
Dit jag vill
komma är: När vi säger NEJ, Aj Aj, gör våra barn fel, eller är det vi vuxna som
är för lata att ”säkra hemmet”?
Saker som verkligen är Nej och AjAj
är att dra i Hiros päls.
Att slå någon.
Att slå mig.
Vilka möbler
man får slå på (spegel eller bord) kan nog inte en bebis skilja på. Det är upp
till oss vuxna att möblera om, säkra rummen m.m. Kan jag tycka.
I Antonios
rum, där kan jag lämna honom själv. Jag vet att det inte finns något han kan
dra ner, något opassande han kan slå på, något som kan gå sönder osv. Allt är
anpassat efter ett litet barn. Där inne säger inte någon nej och AjAj till
honom.
Ville dela
med mig av mina tankar. Detta är inte något jag läst eller hört i skolan. Bara
något jag kommit på själv och det gav mig en tankeställare.
Snart står han på bordet i sitt rum och riskerar att ramla och slå i huvudet så snart är inte ens det barnsäkra säkert för nog för en liten prins!
SvaraRaderaHej tack för en rolig blogg! Jag jobbar i barn omsorgen och har själv en dotter på 16 månader! Jag måste lägga mig i och säga att jag i te håller med dig! Man måste lära sitt barn vad nej betyder för även om du har säkrat hem så är inte alla ställen säkrade så om han lät sig vad nej och aj aj betyder kommer han till slut lära sig att inte röra dom sakerna!
SvaraRaderaOm man säkrar allt hemma, hur blir det då borta? Hos grannen, hos mormor, på förskolan osv. Då får man ju slita ihjäl sig för att ens kunna vara hemma hos någon annan och kunna slappna av då barnet ska upptäcka allt som det annars aldrig får se. Jag tycker inte man ska plocka bort för mycket saker, barnen måste lära sig att det är fel. Sedan måste man självklart ta bort sånt som är rent av en fara för barnet, tex sladdar. Men sätta stopp ut till hallen tror jag inte löser något problem, det gör det säkert ännu mer intressant då han väl kommer dit. Gud som jag tjatat på mina barn som en sån enkel sak som duken och en värmeljushållare som stod på tv bordet. Jag vägrade plocka undan det dagtid bara för att barnen var där, för duken och ljushållaren var NEJ! Barnen (då 1och 3 år) kastade ner, jag la upp och sa "nej så gör man inte, de ska ligga där" barnen gjorde om samma igen och jag upprepade. Idag bråkar vi inte om någon duk längre den ligger fint på bordet och det göt den även hos grannen och hos mormor :)
SvaraRaderaTack Marlene för en bra blogg :)
Emma: helt rätt. Men barnen var äldre. Alla som svarar har äldre barn. Antonio är 9 månader. Mitt emellan bebis och att förstå. När han gör saker han inte får och jag blir arg tycker han det är kul. En gång började han grina.
SvaraRaderaHan får krypa till hallen. Hans rimlighet där. Men även Hiro har en plats i hallen, stenar på mattan från barnvagnen, skor och lådor. Jag vill kunna skärma av och just slippa springa efter om vi andra är i vardagsrummet.
Jag tror grinden kan bli bra för Hiro också.
Hans rum, ska det stå. Inte rimlighet
SvaraRaderaNär min va 9 mån var de AJAJ, han lyssnade ibland å gick vidare till nästa ställe, läs kröp. Vi måste säga Aj aj för annars lär dom sig inte.. Å vi har aldrig säkrat vårat hem förutom en grind :)
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaJag tycker det är självklart att man ska säga ajaj om ens barn gör något som inte är ok. Det är viktigt för barn att lära sig vad som är ok och inte. Bara 9 månader säger du, men barn förstår mer än man tror. Jag har själv en 9 månders kille. Skulle jag inte säga ajaj så skulle han dra ner blommor, i sitt huvud kanske, eller kanske få tvn över sig. Vet inte hur aktiv din prins är, men min går och står efter allt. Visst ska man barnsäkra sitt hem, men man kan ju inte överdriva. Som nån annan skrev..hur blir det då när du går bort? Ni kommer ju inte kunna slappna av. Utan bara jaga runt.
Men smaken är som baken och man gör det som passar en sälv!
Kram
Jag förstår vad ni menar och håller med, men jag tror inte någon förstod vad jag menade. Svårt att formulera mig. Jag skrev "säkra" för jag menade inte just säkra hemmet med säkringssaker från ikea m.m. Menar mer att hemmet ändras ju när man får barn.Att ha en byrå med proslinsgrejer på låg nivå. En sån sak. Ska man passa barnen hela tiden och säga ajaj, eller kan man inte ta tag i saken och byta plats på sin porslinssamling? Eller att ha en stor kryka med en blomma i på golvet väldigt centrerat i hemmet. Kan man inte byta rum på den? "Mycket" (vissa) ajaj är ju bara lathet från oss vuxna... tycker jag (smaken är som baken.
SvaraRaderaHur ska jag förklara min tanke, är jättesvårt inser jag:
Tex: jag vill att Antonio får krypa och leka i vardagsrummet där vi ofta är. En samlingsplats för hela familjen. Inte: nej nej, du får inte krypa dit för där ligger det sladdar på golvet, och nej nej, inte under bordet för där har vi inte damusigt. Och herru gud, ajaj, åt det hållet får du inte krypa för där står en julgran, och du får inte krypa in i det rummet för där står pappas porslinsamling.
Vart får han krypa då? Lite åt det hållet.
Ber om ursäkt att jag skrivit så ingen förstår. Kankse lät som om vi var en fri hippiefamilj med fri uppfostran;) (vi kan vara)
Min son är 9 månader och jag säger aj aj när han leker med hundens vattenskål eller drar i gardinen m.m. Jag tänker inte barnsäkra allt för mycket, utan vill lära honom vad ett nej betyder. Alla saker är inte okej att leka med även om de måste stå framme. Nu är inte vattenskålen någe intressant längre och han lyssnar på aj aj, ibland ler han men ibland kryper han vidare. :)
SvaraRaderaGud vad bra skrivet!! Tycker att många föräldrar borde ta till sig av det du säger, det finns en stor poäng i det. Är själv inte förälder men känner många som har småttingar och säger "ajaj" till nästan allting. Föräldrar som har en massa saker i hemmet som barnet inte får röra, det blir en ständig "ajaj" konversation med barnet och det känns som att föräldrarna mer är på sin vakt och vakta hela tiden för att vara beredd på att säga "ajaj" till något som barnet inte får röra eller göra. Stackars barn tänker jag då. Så måste säga att det verkligen var bra sagt, en tankeställare som många borde ta till sig!
SvaraRaderaDå lär sig barnen också när någonting verkligen, verkligen är fel istället för att sedan inte våga göra någonting utan att föräldrarna kommer påpeka det.
Detta borde många läsa :)