Magen växer nu så att det knakar. Nu har även krämporna börjat på allvar. Sånt hör till och inget går att göra åt. Kan knappt sitta för jag har så ont i svanskotan. Idag fick Gabriel dra av mig skorna för jag kunde inte böja mig ner fast jag satt på en stol. Magen är helt plötsligt i vägen.
Under magen kallas för "döda vinkeln" av mig själv. Är Hiro vid mina ben, är han som bortsprungen i mina ögon. Får panik. Så står han där så snällt, men magen är ju i vägen så jag ser honom inte alls.
onsdag 9 november 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar