Idag var vi på ultraljud. Så bilden på bebisen jag la ut var ca 1 och en halv timme gammal.
Bebisen rörde på sig jättemycket och jag skrek till av förtjusning. Som jag har väntat på den här dagen. Att få se att det verkligen ligger något där inne i magen, och att den inte bara är något jag ätit…för mycket av.
Bebisen var frisk och allt så bra ut. Gabriel hade tydligen varit jättenervös inför besöket och hade oroat sig över att nåt skulle vara fel. Han hade inte velat sagt nåt till mig. Jag själv hade bara känt spänning. Bilden längst ner på honom är tagen precis efter att jag rest på mig. Han sitter och är så glad så det kan ni inte tro.
Vi fick se att det var en liten pojke och blev väldigt förskräckta för vi var helt inställda på att det skulle vara en flicka. Min lillasyster Rebecca har dock sagt pojke från start, så hon vann då. Båda jag och Gabriel var helt överens om att vi ville veta könet i förväg. Och tur var väl det för gäst/garderobsrummet är väldigt tjejigt och rosa, så skall det bli barnrum senare så lär vi fixa det nu. Sen finns inte tid. Så jag skall måla om. Nej, jag får inte måla, men jag kan förbereda med att tömma rummet och tejpa maskeringstejp.
Vill någon gissa på vilken färg jag redan valt ut? Kan inte vara så svårt att gissa om ni känner mig rätt;)
Kan ni fatta att jag har en liten kille i magen!!! Han har fylliga läppar. Vi har bild på läpparna. Jag bad barnmorskan zooma in dem. Både jag och Gabriel har fylliga läppar så ville bara försäkra mig om att vårat kärleksbarn också hade det.